Vilda djur är sedan länge vana vid tätortsmiljöer och söker sig gärna dit för att leta efter mat och för att kunna vila i skydd. Här kan du läsa mer om hanteringen av skadade, störande eller döda vilda djur i boendemiljö.
Skadade djur
Döda djur
Statens vilt
Skyddsjakt
Vilda däggdjur och fåglar är i grunden fredade. Ett undantag från detta är skyddsjakt vilket innebär jakt på fredade arter eller jakt utanför allmänna jakttider. Skyddsjakt regleras genom Jaktlagen (1987:259) och Jaktförordningen (1987:905) och ska endast användas om det inte finns någon annan lösning på problemet. I vissa fall kan du utföra skyddsjakt utan särskilt tillstånd, det gäller jakt för att förebygga skada av vilt och bara när förutsättningarna i Jaktförordningen (1987:905) bilaga 4 är uppfyllda. I andra fall behöver man ansöka om tillstånd från Länsstyrelsen som avgör om man får jaga. Det är bara personer med tillstånd från Polisen som får skjuta inom tätbebyggt område.
Länsstyrelsen informerar om skyddsjakt på sin hemsida: www.lansstyrelsen.se
Kungälvs kommun bistår inte vid, eller utövar någon skyddsjakt. Fastighetsägare får kontakta en egen jägare, exempelvis genom en jakt- eller viltvårdsorganisation. Kungälv-Stenungssunds Jaktvårdskrets kan förmedla kontakt med jägare.
E-post Kungälv-Stenungsunds Jaktvårdskrets kustjvk@gmail.com
Störande djur
Störningar av vilda djur hanteras oftast inte enligt miljöbalken. Om vilda djur gör skada eller skapar problem är det fastighetsägaren som ska vidta åtgärder. I första hand genomför man förebyggande åtgärder som gör att djuren flyttar sig. Så länge en bra miljö för djur finns kvar så kommer antalet öka igen.
Skyddsjakt på enstaka djur har ofta en begränsad och kortsidig effekt eftersom nya djur invandrar och övertar reviret igen om inte förutsättningarna ändras. Därför ska man i första hand rikta in sig på förebyggande åtgärder som verkar långsiktigt.
Fåglar
Det har blivit vanligt med kråk- och måsfåglar i tätorter främst på grund av förändring i landskapet och ökad tillgång på föda. Samtidigt minskar Sveriges häckande fågelarter. Flera vanliga arter av fåglar har blivit rödlistade, till exempel kråkan (Corvus cornix) och fiskmåsen (Larus canus).
Rödlistan är en lista på arter i Sverige som riskerar att försvinna. Listan sammanställs vart femte år av Artdatabanken vid SLU och ger en överblick över arternas tillstånd. Här kan du läsa mer om rödlistan: Rödlistning | SLU Artdatabanken.
Närvaron av fåglar kan ibland uppfattas som obehaglig, speciellt vid så kallade skenattacker från fiskmåsar. Detta gör fåglarna för att skydda sina ungar mot sådant de uppfattar som ett hot - verkligt eller inte. Det händer nästan aldrig att de träffar någon, eftersom det kan innebära skada för fågeln själv vid en kollision.
Fastighetsägare ansvarar för att förebygga störningar från fåglar som häckar på tak eller intill fastigheten. Du som bor i hyres- eller bostadsrätt och upplever störning av fåglar ska därför i första hand kontakta din hyresvärd eller fastighetsägare. Läs gärna mer i vår broschyr "Fåglar i stadsmiljö - tips och råd till fastighetsägare". Där finns också tips på långsiktiga förebyggande åtgärder.
Läs mer om skyddsjakt längre upp på denna sida
Broschyr - Fåglar i stadsmiljö(pdf)
Grävling
Grävling finns i hela Sverige, utom på Gotland och i fjällvärlden. Den är skygg och attackerar inte människor, men den kan bita ifrån om den blir överraskad eller känner sig trängd. Grävlingen är mest aktiv i skymningen och på natten. Grävlingar är ofta enstöringar. Den kan gräva omfattande gryt, som bebos av hela familjer. Grävlingar räknas inte som skadedjur eftersom de inte orsakar problem för människors hälsa. Fastighetsägaren får själv ta ansvar för att vidta åtgärder mot grävling.
Upptäcker du grävling i din trädgård finns det några saker du ska börja med att göra:
- Ta bort all fallfrukt från tomten. Grävlingar älskar äpplen och annan fallfrukt.
- Säkra soptunnan – använd spännband så att grävlingen inte kan välta omkull den.
- Se över komposten så att den är skadedjurssäker.
Se upp för bon under huset. Grävlingen kan orsaka skador på hus genom att den gräver gryt under dem. Här kommer några fler tips på hur du kan bli av med grävling:
- Skräm bort grävlingen med ultraljud, resonansljud eller andra skrämselanordningar. Det finns olika varianter att välja mellan. Grävlingarna förknippar obehaget med platsen och ger sig av för att hitta ett lugnare ställe att gräva sitt gryt på.
- Markera revir. Djur markerar ofta revir med urin. Om du sprider urin längs tomtkanten markerar du för grävlingen att reviret är upptaget.
- Lägg ut blodmjöl på tomten. Grävlingar tycker inte om lukten av blodmjöl.
- Stöka till. Grävlingar tycker inte om när man stökar till på tomten och flyttar runt saker, de trivs när det är ordning och reda.
- Försök avskräcka grävlingen genom att exempelvis sätta ut trasbitar indränkta med parfym eller andra mänskliga dofter där den gräver. Lägg trasan i en burk med hål i och kasta in den i grytet. Som de flesta djur som har ett väl utvecklat luktsinne, skyr grävlingar starka främmande lukter.
- Sätt för ingången och täta husgrunden. Gör detta nattetid när grävlingen är ute.
- Kontrollera om grävlingen är borta genom att ställa en pinne på lut framför öppningen.
Skyddsjakt av grävling
Grävling skydds jagas endast om den bygger bo under byggnader och när inte andra förebyggande åtgärder räcker till. Mindre bök i gräsmattor motiverar inte till skyddsjakt. Den allmänna jakttiden på grävling är från 1 augusti — 15 februari. Under vissa villkor kan skyddsjakt tillåtas under hela året. Läs mer i Jaktförordningen om dessa villkor (bilaga 4, punkt 2).
Om du fångat en grävlingshona, tänk på att ungarna kan vara kvar under huset.
Vanligtvis fångas grävlingen i fälla vid skyddsjakt. Grävlingen ska avlivas på plats efter fångsten. Djuret får inte flyttas till annan plats utom kortare sträckor för att avlivas. (Se 41 och 12 a §§ Jaktförordningen samt 29 § punkt 3, NFS 2002:18).
Älg
Bor du nära ett skogsområde eller har mycket fruktträd i trädgården kan du få besök av älgar. Om du störs av älgar kan du försöka "viltsäkra" din trädgård. Plocka bort fallfrukt, hägna in planteringar och liknande.
Om du upplever att det är orimligt många älgar i området och att de vistas i just din trädgård dagligen ska du kontakta Länsstyrelsen. Länsstyrelsen hanterar viltfrågor i länet och kan besluta om fler djur ska skjutas av. Du kan också informera om situationen hos kommunens kundcenter. Om älgen är ett direkt hot eller har hamnat inom ett tätbebyggt område, inte hittar ut, eller är skadad, ska du kontakta Polisen. Polisen har tillstånd att skjuta inom tätbebyggda områden och kan hantera farliga situationer snabbt.
Kontakt Länsstyrelsen: 010-224 40 00
Kontakt Kungälvs kundcenter: 0303-23 80 00
Kontakt Polisen: 11414
Räv
Rävar i bostadsområden anses inte vara ett problem generellt sett. Sjuka och skadade rävar får skydds jagas, till exempel en räv som fått skabb. Tänk på att rävar som byter från vinterpäls till sommarpäls kan förväxlas med skabbräv. Man ska kunna styrka att det skjutna djuret var skadat till exempel genom att ta kort på skabbräven. Det regleras i Jaktlagen och i Jaktförordningen.
Du når ansvarig för kommunens mark via kommunens kundcenter. På privat mark ansvarar fastighetsägaren själv för att ta kontakt med en jägare som kan utöva skyddsjakt.
Råttor och andra skadedjur
Kontakta företag som har hand om skadedjursbekämpning om du har råttor i huset eller i din trädgård. Du kan beställa råttsanering och få hjälp med att förebygga råttproblem i framtiden. Dessa företag kan också bekämpa skadeinsekter, till exempel mal, pälsängrar eller hästmyror.
Om du bor i hyreshus och upptäcker ohyra eller råttor i eller runt din bostad ska du i första hand kontakta fastighetsägaren. Det är fastighetsägaren som har ansvar för att en sanering blir utförd. Fastighetsägaren kontaktar i sin tur ett skadedjursbolag som hjälper till med saneringen.
Bin
Om våren är kall och sommaren blir varm för snabbt så ökar risken för att bina svärmar.
Bisvärmar kan bli ett problem för allmänheten om man är allergisk. Det kan även bli besvärligt för husägarna att bli av med bina och därför värnar biodlarna om att få information om upptäckta bisvärmar så de kan fångas in
Har du fått problem med bisvärm?
Besök biodlarna.se
Svärmtelefonen: 0766-86 07 01
Vill du läsa mer om binas viktiga roll i naturen besök Anticimex.se
Skadade djur
För att vårda och rehabilitera skadat vilt krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Ett antal privatpersoner och föreningar har tillstånd att rehabilitera skadat vilt. Bland annat har Riksorganisationen Katastrofhjälp – Fåglar och Vilt ett fyrtiotal lokalföreningar som medlemmar. På KFV-Riks webbplats hittar du din närmaste kontaktperson. Du kan också kontakta Länsstyrelsen för att få reda på vilka som har tillstånd att vårda och rehabilitera skadat vilt i ditt län.
Exempel på organisationer som finns i eller nära Kungälv:
- Fågelcentralen - Tar hand om skadade fåglar
Adress: Tullarehög 50, 442 90 Kungälv
Telefon: 0733-105773
E-post: fagelcentralen@animalshope.com
- Slottsskogens djurpark - Tar hand om fåglar, igelkottar, ekorrar och älgar
Adress: Slottsskogens djurpark, 401 23 Göteborg
Tel: 031 365 58 19, 070-609 17 51
Trafikskadat vilt
Om du har råkat ut för en viltkollision ska du ringa till Polisen på 112. De har rutiner som innebär att skadat vilt kan avlivas och tas om hand så fort som möjligt. Det händer att trafikskadat vilt kommer in på villatomter. I sådana fall är det också Polisen som ska kontaktas på 112.
Hos Nationella Viltolycksrådet finns mer information om hur du bör gå till väga om du själv kolliderar med vilt. Även en lättare sammanstötning av vilt ska rapporteras till Polisen även om djuret inte är synbarligen skadat. Läs mer på viltolycksrådets webbplats.
Akut sjukt eller allvarligt skadat djur
Alla, oavsett om man är jägare eller inte, får avliva ett påträffat sjukt eller allvarligt skadat vilt djur av djurskyddsskäl. Väljer man att göra det måste man i efterhand styrka att djuret var så skadat eller sjukt att det behövde avlivas.
Avlivningen ska göras på sådant sätt att djuret inte utsätts för onödigt lidande och så att människor och egendom inte utsätts för fara. Ring Polisen eller en jägare om du inte är säker på hur du ska göra. Om det avlivade djuret tillfaller den som har jakträtten ska du kontakta markägaren. Du ska också anmäla händelsen till Polismyndigheten.
Upplever du att situationen innebär akut fara för människor, ring 112. Då får Polisen göra en bedömning av läget.
Döda djur
Ibland händer det att ett dött djur blir liggande på en plats som är olämplig. Oftast är det inte något problem ur hygienisk synvinkel och låter man djuret vara kommer naturen ta hand om det. Det går ganska fort även för större djur att försvinna. Ibland kan det finnas skäl att flytta det döda djuret.
Döda djur på allmän plats
Om det rör sig om ett större dött djur på allmän plats, till exempel på gator eller i parker, kan du ringa till kommunens kundcenter. Kommunen hjälper dig att komma i kontakt med den som kan hjälpa till med att avgöra om djuret behöver tas om hand och fraktas bort eller om det kan ligga kvar.
Är du osäker på om marken är kommunal eller privat så kan kommunens kundcenter hjälpa dig att ta reda på det.
Döda djur på privat mark
Har det hamnat ett dött djur i din egen trädgård är du som fastighetsägare ansvarig för djuret. Gäller det mindre djur kan du förpacka det väl och sedan lägga det i sopkärlet för blandat avfall. Är det ett större djur, exempelvis ett rådjur, kan du om möjligt gräva ner det eller förflytta det till ett grönområde i närområdet där det kommer till nytta för rovdjur och fåglar samt mindre nedbrytande organismer. Observera att döda djur inte får läggas så lukt kan drabba boende eller kunna ses från stigar och vägar.
Du kan också, mot en kostnad, lämna större djur upp till 80 kilo till Renovas avfallkraftvärmeverk i Sävenäs industriområde i Göteborg. De har en specialugn för kremering av djur. Ring 031-61 80 25 för mer information.
Döda sälar
Om du hittar en död säl ska du vända dig till kommunen som har ansvaret för att hantera sälar på allmänna platser. Kommunen gör bedömningen om sälen ska tas bort, flyttas eller ligga kvar. Ligger sälen på privat mark eller i privat hamnområde är det markägaren, hamnledning eller förening som ansvarar för att ta hand om sälen.
Vattnet i Västerhavet - informationscentralen vid Länsstyrelsen Västra Götaland, kan också svara på frågor om hanteringen av döda sälar och samordna eventuella insatser. Följ länken nedan för mer information.
Länsstyrelsen Västra Götaland - webbplats
Det är bra om du rapporterar fyndet till Naturhistoriska riksmuseet (NRM) som utför forskning och övervakning på sälar. Om sälen är i gott skick kan de vilja ha in den för obduktion. Följ länken nedan för information om vilka sälar de tar emot.
Naturhistoriska riksmuseet - webbplats
Statens vilt
De stora rovdjuren, de flesta rovfågelsarter och vissa sällsynta fåglar är så kallat statens vilt. Statens vilt omfattar arter som är i riskzonen för illegal verksamhet eller har ett särskilt högt naturvärde. Dessa tillfaller, under vissa omständigheter, staten istället för jakträttshavaren om de hittas döda i naturen. Exakt vilka arter som tillfaller staten finns att läsa i Jaktförordningen 33. Arterna kan variera över tid, beroende på att olika arter varierar i förekomst.
Om du hittar döda djur eller döda fåglar tillhörande Statens vilt, ska det rapporteras eller lämnas in till Polisen för transport till Naturhistoriska riksmuseet eller Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA).
Flera arter av fåglar och däggdjur kan vara intressanta för Naturhistoriska riksmuseets samlingar och för forskningen. Läs mer om vilka arter som är av särskilt intresse hos Naturhistoriska riksmuseet på deras hemsida.
Statens Veterinärmedicinska Anstalt - webbplats
Naturhistoriska Riksmuseet - webbplats
Rapportera in fynd av sjuka eller döda vilda djur
Viltsektionen på Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) i Uppsala har uppdraget att följa och analysera sjukdomsläget hos vilda djur i landet. Hittar du ett sjukt eller avlidet vilt djur så tar SVA gärna emot informationen. I första hand gäller det vilda djur som kan misstänkas ha dött av sjukdom, inte trafikdödade djur.
Rapportera in fynd till SVA här
